Idag lider jag av existentiell ångest. Surfade runt efter ett recept på vit chokladmousse och folk är så himla duktiga. De kreerar de mest fantastiska rätter, lägger upp dem utsökt på talriken och fotograferar dem skit snyggt.
Jag känner mig som en puckelryggad mattant med en mobil kamera från 80-talet och en estetisk känsla i nivå gatukök.
Dessutom så har jag en fysik som en åldring och ramlade på en isfläck när jag var ute och vallade dvärghundarna. Landade på knäet och när jag låg där på marken och kände hur min sista värdighet försvann och övervägde att kräkas rakt ut av smärta så kände jag bara facking fack the world, jag orkar inte resa mig så nu tänker jag ligga här tills jag blir översnöad och slipper allting. Sen reste jag på mig och haltade hem och plockade fram två plåster att tejpa ihop knäet med.
Så nu sitter jag här utan värdighet med plåster på knäet och funderar på att arkivera mig själv i något slags hyr-förråd i väntan på att det blir på modet med mattants stil, åldringsmotorik och mumintrollskropp.
I väntan på att jag hittar ett tillräckligt billigt förråd så ska jag halta ut i köket och vara arbetsledare när barnen rullar och steker 2kg köttbullar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar